Vem får tömma ett dödsbo och vad måste delägarna vara överens om

Kort svar. Dödsbodelägarna förvaltar boet gemensamt, och att tömma en bostad kräver normalt att samtliga är överens. Det finns ingen omröstningsregel, så en enda delägare som säger nej stoppar åtgärden. Den som bodde med den avlidna har en skyldighet att vårda egendomen, inte en rätt att bestämma över den.

Vilka är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Det står i ärvdabalkens artonde kapitel, och samma paragraf säger att de gemensamt förvaltar den dödes egendom under boets utredning och företräder dödsboet mot utomstående.

Två grupper förväxlas ofta med delägare. Den första är legatarier, alltså den som enligt testamentet ska få en bestämd sak eller ett bestämt belopp. En legatarie är inte dödsbodelägare. Den andra är efterarvingar, alltså den som ärver först sedan en annan arvinge har avlidit. Lagtexten är uttrycklig: den personen är delägare i den avlidne arvingens bo, men inte i arvlåtarens. Efterarvingar ska ändå kallas till bouppteckningsförrättningen.

En efterlevande make eller sambo är inte alltid delägare. Har bodelning skett efter dödsfallet, eller ska bodelning inte ske, är maken eller sambon inte dödsbodelägare om han eller hon inte också är arvinge eller universell testamentstagare.

Vad betyder det att förvalta boet gemensamt?

Gemensam förvaltning betyder att delägarna måste vara överens om de åtgärder som vidtas. Sveriges Domstolar formulerar det så, och ärvdabalken innehåller ingen omröstningsregel för dödsboförvaltning.

Det är den detaljen som gör så många dödsbon svåra. Enighet betyder samtliga, inte en majoritet, och inte heller de som råkar bo i närheten. Fem syskon där fyra vill tömma lägenheten till helgen och ett vill vänta har inte fyra röster mot en. De har ett nej.

Undantaget finns i samma paragraf: åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas. Undantaget handlar om att åtgärden är brådskande, inte om att det är besvärligt att få tag på övriga. Att stänga av vattnet i en läckande bostad eller betala en räkning som annars går till inkasso ligger nära ordalydelsen. Att tömma en bostad, sälja lösöre eller säga upp ett hyreskontrakt gör det normalt inte, eftersom de åtgärderna kan vänta tills alla har hörts.

Får den som bodde närmast bestämma?

Nej, och det här är den vanligaste missuppfattningen i praktiken. Den delägare som bodde tillsammans med den avlidna har enligt ärvdabalken en skyldighet att ta hand om egendomen tills den tas om hand av samtliga delägare, och att underrätta de andra om dödsfallet.

Det är en vårdplikt, inte en företrädesrätt. Att ha nycklarna, bo i samma stad eller ha skött om den avlidna under lång tid ger ingen rätt att tömma bostaden, dela ut möbler eller sälja saker. Beslutanderätten ligger fortfarande hos samtliga delägare gemensamt.

Konsekvenserna av att gå före är verkliga. En dödsbodelägare som uppsåtligen eller av vårdslöshet skadar boet genom hur egendomen vårdas eller förvaltas är skyldig att ersätta skadan, och ersättningsskyldigheten gäller mot alla vars rätt beror på utredningen. Det innefattar övriga delägare, men också efterarvingar och borgenärer.

Det är också värt att säga rakt ut att den praktiska risken sällan är en rättsprocess. Den är att ett syskonförhållande tar slut över ett soffbord. Den som vill tömma snabbt gör klokt i att skriva ner vad som ska hända och få ett skriftligt ja, inte för juridikens skull utan för relationens.

Hur fungerar en fullmakt?

En fullmakt låter en delägare sköta det praktiska för dödsboets räkning, men den flyttar hanteringen och inte beslutanderätten. Den ger rätt att verkställa det delägarna redan har kommit överens om.

Fullmakter är dessutom smalare än många tror. En fullmakt skriven för adressändring täcker inte automatiskt en försäljning. Skatteverkets rekommendation för adressändring är att fullmakten bland annat bör innehålla uppgift om vem som har fått den och vad personen får göra, vilket är en rimlig miniminivå även för andra ärenden.

Vid en fastighetsförsäljning blir behörigheten synlig i nästa led. Samtliga dödsbodelägare ska skriva under köpehandlingen för dödsboets räkning, och skriver någon under med fullmakt ska fullmakten i original skickas in med lagfartsansökan. Lantmäteriet noterar samtidigt att dödsbodelägarnas makar inte behöver godkänna överlåtelsen.

Vad gör man när delägarna inte kommer överens?

En enda dödsbodelägare kan begära att tingsrätten förordnar en boutredningsman, och rätten ska då förordna en sådan. Här bryts enighetskravet medvetet: övriga delägare kan inte rösta ner ansökan.

När en boutredningsman är förordnad förvaltar delägarna inte längre boet. Boutredningsmannen ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräder dödsboet mot utomstående. Även legatarier, borgenärer, överförmyndare och testamentsexekutorer kan ansöka.

Ett undantag är värt att känna till: en boutredningsman får inte sälja dödsboets fasta egendom eller tomträtt utan delägarnas skriftliga samtycke, eller utan att tingsrätten tillåter försäljningen. Huset är alltså undantaget från förvaltningen. Undantaget gäller inte bostadsrätt, som civilrättsligt är lös egendom.

Handlar tvisten i stället om hur arvet ska delas kan en delägare begära att tingsrätten utser en skiftesman, som får genomföra ett tvångsskifte. Den som är missnöjd med ett tvångsskifte måste klandra det genom att väcka talan inom fyra veckor från delgivningen. Klandras det inte inom den tiden har talan gått förlorad. Det är den mest oförlåtande tidsfristen i hela processen.

Vad kostar det att gå till tingsrätten?

Ansökningsavgiften för boutredningsman eller skiftesman är 900 kronor. Det är den lilla kostnaden.

Den stora är arvodet. Ärvdabalken säger att boutredningsmannen får skäligt arvode och ersättning för sina kostnader ur dödsboet, och att om boet inte lämnar tillgång ska ersättningen betalas av den på vars ansökan förordnandet meddelades. I ett bo med små tillgångar bär alltså den som ansökte risken för hela arvodet. Något belopp finns inte reglerat, och de siffror som cirkulerar kommer från juristfirmors marknadsföring, inte från någon myndighet. En skiftesmans arvode fungerar tvärtom och betalas av dödsboet.

Det gör att en ansökan sällan är rätt första steg i ett litet bo. Är tillgångarna små kan en enda ansökan kosta mer än det som tvisten handlar om, och kostnaden hamnar då hos den som tog initiativet.

Vad gäller för efterlevande make och sambo?

Var den avlidna gift tillfaller kvarlåtenskapen normalt den efterlevande maken, med undantag för särkullbarns arvslott om barnet inte avstår från den. Sveriges Domstolar beskriver det som att den efterlevande ärver med fri förfoganderätt, alltså får göra vad hen vill med egendomen under sin livstid, men att egendomen sedan ska gå vidare som efterarv.

En sambo ärver inte enligt lag. Däremot blir en efterlevande sambo dödsbodelägare om bodelning ska ske, och begäran om bodelning måste framställas senast när bouppteckningen förrättas. Den ettårsregel många känner till gäller inte vid dödsfall, då är fristen kortare och kopplad till bouppteckningsförrättningen. Rätten att begära bodelning efter ett dödsfall gäller dessutom bara till förmån för den efterlevande sambon.

Vanliga frågor

Läs vidare

Vad gör man med ett dödsbo, steg för steg

Vad händer med bohaget: sälja, skänka eller återvinna

Källor

Uppgifterna nedan är hämtade direkt från lagtext och myndighet. DB Hjälp ger ingen juridisk rådgivning. Vid osäkerhet om vad som gäller i ett enskilt dödsbo, kontakta en jurist.

• Ärvdabalken (1958:637) 18, 19 och 23 kap. Riksdagen
• Sambolagen (2003:376) 8 och 18 §§. Riksdagen
• Sveriges Domstolar om boutredning och arvskifte. domstol.se
• Lantmäteriet om ansökan vid dödsbo. lantmateriet.se

Publicerad 11 augusti 2026, senast granskad 11 augusti 2026.